(Drama)Queen på dåliga ursäkter

Jooo.. hej hej. Hur börjar man ett blogginlägg nu igen? Jag är så jäkla lat att jag inte har skrivit på länge. Jo, jag har en del ursäkter, men dem kan jag inte luta mig på. Här är mina lama förklaringar:

1.) Jag var på sportscamp och fast de hade internet där så blev det svårt att skriva något. Därför, kära läsare, kom jag lite ur fokus. Vilket inte blev bättre av att
2.) direkt efter att jag kommit hem från sportscamp åkte jag till min moster och senare till legoland. Ingen internetanslutning där heller, ännu mer svackor i mina rutiner. Så jag kanske inte behöver nämna
3.) Jag åkte till (blä) farmor, som i och för sig har internet men som inte låter oss ungar låna hennes dator eftersom den "kan gå sönder".
4.) Och sen.. var jag hos Maria i Jönköping. Och.. (skamsen tystnad) hon hade internet, Och jag använde det men jag... glömde skriva då... Eftersom jag hade kommit.. ur mina vanor.. typ.
5.) Men sen, när jag äntligen äntligen är hemma igen och tänker nu går jag aldrig ens ut ur huset på flera månader ringer Malin och föreslår att vi ska åka upp till hennes mormor i Varberg, vilket jag i och för sig har velat göra enda sedan förra sommaren men just då kändes lite olämpligt. Men, viljan att träffa Malin var större än motviljan att lämna huset, så efter lite förhandlande lyckades jag köpa till mig en dag till hemma innan jag åkte tåg upp/ner? till Varberg (Andra gången på tåg helt själv, nu känns det faktiskt inte lika läskigt längre och skratta inte för att jag är så omogen att jag inte har åkt mycket tåg själv och tycker det är en så stor grej.. jag blev ivägsläppt sent.).
Hm. I alla fall tillbringade jag och Malin några underbara dagar inne i lilla Varberg. Vi var och badade, cyklade, åt glass och våldgästade grannarna halv tolv på natten och hoppade på deras studsmatta. Vi hade ett skitskojigt, iskallt vattenkrig med Robert & Anders (grannen vi våldgästade) och jag lyckades att inte göra bort mig för mycket vid badmintonnätet. Både jag och Malin blev läckert bruna på armar och ben (vilket, typiskt nog, nästan försvann efter att jag rakade benen. Varför kan man inte få vara perfekt för en enda gångs skull? Suck.) och när jag kom hem, igårkväll, var jag helt slut men fullkomligt, fullkomligt lycklig.

Och jaae.. Igår när jag kom hem och hade varit social nog med familjen som trots allt inte hade sett mig på några dagar satte jag på datorn och skrev klart min skräcknovell som jag berättade om för.. ett väldigt långt tag sedan.
Men den blev inte läskig. Det blev typ.. någon slags poetisk skit med en massa jäkla känslor och lite blod och lite döden. Okay, mycket döden. Annars hade jag inte kallat den skräcknovellen utan kärleksnovellen. Men vem hade velat läsa den? Uääh. Och det viktigaste med den är att jag inte kan visa den för någon under några omständigheter, eftersom om jag får en enda dålig kommentar på den skulle hela den falla framför mina ögon och jag skulle tyckt den var skitdålig. Och det är inte bra, för jag är riktigt nöjd med den.

[Haha, nu hörs från undervåningen

pappa som dansar omkring och sjunger

"Nanananana, jag har köpt nya kallingar!"

och Julia som suckar

"Pappa vi har fönstret öppet..." -.-']

Hehehahahoho, det är min familj det. Och Julia & Pappsen åker bort med sitt jäkla scoutingsbajs och Mathilda (!) kommer och jag kommer inte att sakna dem ett dugg. Mamma börjar jobba och Viggo ska till fritids, så det kommer bli några härliga dagar bara jag och Mat. Någon som har något förslag på vad man kan göra när man turistar i Götet? :)

You have it great until I write again (which probalby will be in like.. a year? No, I will skärpa mig. Annars kommer det bli en väldigt empty blogg.)