Igår:
Johanna ringde och undrade om jag ville hänga med henne och Sofia ut lite. Det ville jag gärna, och när jag träffade Johanna på vår vanliga mötesplats för att ta sällskap till Sofia passade jag på att ge henne skoltröjan som Kicki hade slängt åt mig tidigare i skolan.
Vi började gå upp mot käringberget. När vi var framme där Sofia bodde på ett ungefär kom Johanna på att hon hade glömt både mobil och vart Sofia bodde.. Så jag förslog att vi skulle skrika hennes namn tills någon granne stack ut sitt huvud genom fönstret och lovade att visa var hon bodde bara vi höll tyst, men innan vi ens hunnit bli hesa på riktigt kommer Sofia gående nerför gatan.
Vad gör man när Gården har sommarstängt och fulla 18-åringar som just tagit studenten låg spynde längst vägarna vi ville gå på? Jag parkerade mig på en gunga vid lillversionen av vår skola och sen satt vi och pratade där i runt en timme. Som tur är är det omöjligt för oss att hålla munnen stängd, så någon obehagligt tyst paus för öronen blev det inte.
På väg hemmåt stannade en man på kryckor oss. Han hade en påse i handen som det stack upp en spritflaska ur. Varningsklockor ringde direkt, men han frågade bara om vi kunde hjälpa honom att bära flaskan upp till hans hus eftersom det var svårt att gå på kryckor så det verkade ganska riskfritt. Vi sa att 'visst, det kunde vi göra', med en smart plan om att springa åt var sitt håll om han var en sån där läskig våldtäcktsman.
"Tar ni studenten nu snart eller?" frågade han. Jag hade då gärna låtit honom tro det, men Johanna började fnissa och då kunde jag inte heller hålla mig. Dessutom gick ju både Sofia och Johanna omkring med Nya Påvelund skrivet rakt över sina tröjor. Killen fick syn på det.
"Har ni Jojje?" var det första han frågade. Varenda person jag träffat som vet något om påvelund frågar Har ni Jojje?. Jojje har funnits på skolan längre än... Lika länge som skolan har funnits, nästan. Jag vet inte. Jag var ju inte född på den tiden. =)
Vi lämnade påsen utanför hans hus och han erbjöd oss 100 kr för besväret. Man kan ju allvarligt inte behöva pengar för att bära en grej några meter, så vi tackade nej. Saints är vi.
Idag har jag inte gjort något alls. Seriöst. Jag har drivit runt huset i pjamas tills lunch och sen har jag suttit framför datorn eller tittat på MTV. Jag säger ju det, mitt liv är inget roligt att blogga om. Men jag gör det ändå.
lördag 31 maj 2008
fredag 30 maj 2008
Sömnbrist
Det känns som om någon målat dimma framför mina ögon. Hela dagen har varit luddig på något sätt, jag kommer knappt ihåg vad jag gjort. Det var något med biologiprov, och något om skoltröjor men jag vet inte vad som hände sen.
Fråga mig inte hur det gick på biologin, det gick så dåligt så jag skäms ihjäl mig. Men Jojje frågar konstigt! Ingen hade läst på om celldelning, eftersom det var fotosyntes vi hade. Ja, jag vet inte. Jag orkar inte bry mig. Och skoltröjan är varm och alldeles för stor. Men då riskerar jag inte att växa ur den i alla fall.
Trött är jag. Somna 12 igår (inatt?) och sov bara 7 timmar, vilket är alldeles för lite för mig. Men det är svårt att slita sig när man sitter och chattar.
Jag kanske skulle dra ut med några kompisar senare. Beror på om jag lyckas slita mig från draken.
Ha det gôtt och sov sôtt.
Fråga mig inte hur det gick på biologin, det gick så dåligt så jag skäms ihjäl mig. Men Jojje frågar konstigt! Ingen hade läst på om celldelning, eftersom det var fotosyntes vi hade. Ja, jag vet inte. Jag orkar inte bry mig. Och skoltröjan är varm och alldeles för stor. Men då riskerar jag inte att växa ur den i alla fall.
Trött är jag. Somna 12 igår (inatt?) och sov bara 7 timmar, vilket är alldeles för lite för mig. Men det är svårt att slita sig när man sitter och chattar.
Jag kanske skulle dra ut med några kompisar senare. Beror på om jag lyckas slita mig från draken.
Ha det gôtt och sov sôtt.
torsdag 29 maj 2008
"Slå er ner annars slår vi ner er"
Jag är sjukligt trött på biologi! Vem kom på att man skulle lära sig om mångfotingars parningsystem eller hur pollenkorn sprids i vinden? Jag var lyckligt ovetande innan jag visste det. Seriöst, NÄR ska jag ha nytta av det? Neva.
Idag har det inte hänt något intressant. Jag börjar bli fundersam på att skriva vad man har gjort varje dag i bloggen. Vem orkar läsa inlägg som det står "Hej. Idag läste jag en bok." eller "Min hund var besvärlig när vi var ute och gick idag". Akta intresseklubben, den är får inte plats med för mycket onödig information.
Men ja, eftersom mitt liv inte är någon snuskig kärleksroman eller spännande deckare så får det här duga. Tills jag har lärt mig att ljuga ihop mina händelser lite bättre.
Ja, onödig information var det... Idag försökte jag lära killarna i min klass hur man sjöng SingStar. Fast det slutade med att jag skåpade ut dem så totalt att dem skyllde på nybörjartur. Inte kunde dem veta att jag fick spelet i juklapp förrförra julen och har spelat oavbrutet sen dess. Jag kan inte sjunga, men om det är något jag är bra på så är det singstar*.
Nu vet jag inte riktigt vad jag skriver för ögonlocken faller ihop varannan sekund. Låt oss hoppas att jag hittar på något rolig man kan skriva om till i morgon annars får jag väl börja dikta ihop en historia om hur jag hoppar BungyJump från en klippa, med en Vildsint Mördande Bambatant i hälarna.
Idag har det inte hänt något intressant. Jag börjar bli fundersam på att skriva vad man har gjort varje dag i bloggen. Vem orkar läsa inlägg som det står "Hej. Idag läste jag en bok." eller "Min hund var besvärlig när vi var ute och gick idag". Akta intresseklubben, den är får inte plats med för mycket onödig information.
Men ja, eftersom mitt liv inte är någon snuskig kärleksroman eller spännande deckare så får det här duga. Tills jag har lärt mig att ljuga ihop mina händelser lite bättre.
Ja, onödig information var det... Idag försökte jag lära killarna i min klass hur man sjöng SingStar. Fast det slutade med att jag skåpade ut dem så totalt att dem skyllde på nybörjartur. Inte kunde dem veta att jag fick spelet i juklapp förrförra julen och har spelat oavbrutet sen dess. Jag kan inte sjunga, men om det är något jag är bra på så är det singstar*.
Nu vet jag inte riktigt vad jag skriver för ögonlocken faller ihop varannan sekund. Låt oss hoppas att jag hittar på något rolig man kan skriva om till i morgon annars får jag väl börja dikta ihop en historia om hur jag hoppar BungyJump från en klippa, med en Vildsint Mördande Bambatant i hälarna.
onsdag 28 maj 2008
Kulturella Kuligheter (?)
Det har hänt mycket idag, så var beredda på ett långt inlägg.
Jaja, jag börjar väl direkt.
Skolan fick för sig att vara lite kulturell och bestämde sig för att ha en kulturdag idag, vilket jag tycker var en bra ide. Inga lektioner på hela dagen, lunch i solskenet på skolgården & 2 timmar bara gå omkring och lyssna på musik från olika band. Egentligen borde de göra varje dag till en kulturdag. Då hade eleverna varit glada i alla fall.
Schema över dagen:
8.30: Überflummig teaterföreställning i bamba. Med risk för att låta töntigt eftersom man är programerad att automatiskt ogilla alla pjäser man får se med skolan, men jag tyckte den var helt okay. Jag skrattade flera gånger, och jag skäms inte för att säga att skådespelet var bra.
10.00 (eller någonstans där): Man blev helt full i skratt när Anita sa att vi skulle gå och lyssna på "Kyrkans Bananer", eller som hon säger på brittisk engelska eftersom vi är språkklass; "Church Bananas" [Säg bananas med riktiga a:n, så får ni höra hur otroligt coolt det låter...]. Hur konstigt det än kan låta var det kul. Jag menar - vem gillar inte att smaka om det är någon skillnad på KRAV-odlade/vanliga chips och maränger? Det handlade om Fairtrade, om bra löner till sådana som odlar bananer och kaffe och kakao bland annat. Man var så gott som mätt när det var dags att gå till gympasalen för att kolla på Let's Dance.
12.00?: Let's Dance då. Jag är så långt ifrån dansare man kan vara. När nån förklarar hur man ska köra chachastegen åt höger går jag automatiskt åt vänter istället. Kinderägg.
12.15: Kön till lunchen var enorm - och den gick inte ens frammåt! Påvelundarna blir som galna när det vankas pizza & Festis. De skulle gå över sin egen mors lik för att få komma före i kön. Efter antal brutna revben (jag skojar!) fick Gunlög greppa en megafon och fixa någon slags ordning.
Det stod en scen mitt på skolgården just dagen till ära och några band slog lite på sina gitarrer och skrek något om "IT'S RAINING BLOOD TONIGHT OOHOH.." i mikrofonen. Värst var ett deathmetalband, inga namn nämnda, som totalt gick in för att höras mest. De lät som förrymda orch-statister från Sagan om Ringen-filmerna. De har spelat på Jamkvällar och julfester förut, och jag vill bara säga: Man tröttnar snabbt. Inget illa ment. Jo förresten, jag pallar inte att vara snäll mot dem som gör mig döv i flera veckor efter deras uppträdande. Det är helt enkelt inte min typ av musik.
En jätteduktig tjej från nian spelade en egen låt på akustisk gitarr och sen var det de små pojkarna i 7Ks tur. Vilket stöd de hade från publiken! Det spelade ingen roll att de körde Lilla snigel, alla älskade dem ändå. Fast jag höll ju på att få kramper i magen av allt skratt.
Jag och Malin rörde oss hemåt till mig och satt på gräsmattan med ett paket Ben&Jerry's och två skedar på lagom avstånd. Egentligen skulle vi plugga, och det gjorde vi också, men det tog tid. 4 sidor biologi på enånhalv timme, liksom Wohoa, akta så att vi inte blir omkullsprungna av sengångarna! Jag blev solbränd. Inte så konstigt när man ligger i bikinitopp och shorts. Men och, man kanske borde variera sig istället för att vara kritvit hela året.
Malin behövde gå hem vid 5 och resten av familjen skulle på Julias klassfest så jag ringde Johanna och kollade om hon hade lust att barnvakta mig en stund. Vi gick ut med hennes hund, och pratade. Sen gick vi hem till henne, och pratade. Sen fikade vi, medan vi pratade. Det fanns liksom inget stopp. Vi pratade oavbrutet i 2 timmar och jag skulle lätt kunna fortsätta.
Sen kom jag hem efter den underbara dagen och mamma förstör allt. Hon gnällde på mig för att jag kom hem en kvart försent och sen fick hon närmast ett uttbrott för att det låg smulor i hennes säng. Varför i hela världen skulle jag käka i hennes säng? Peta inte in en eldgaffel i en sovande drakes ögon. Men hon trodde mig inte när jag sa att jag inte hade gjort något. Jag vill få RÅCAMP men jag vill inte förstöra den här underbara dagen. Sånt får vänta tills imorgon. Sen finns det tid för raseriuttbrott.
Jaja, jag börjar väl direkt.
Skolan fick för sig att vara lite kulturell och bestämde sig för att ha en kulturdag idag, vilket jag tycker var en bra ide. Inga lektioner på hela dagen, lunch i solskenet på skolgården & 2 timmar bara gå omkring och lyssna på musik från olika band. Egentligen borde de göra varje dag till en kulturdag. Då hade eleverna varit glada i alla fall.
Schema över dagen:
8.30: Überflummig teaterföreställning i bamba. Med risk för att låta töntigt eftersom man är programerad att automatiskt ogilla alla pjäser man får se med skolan, men jag tyckte den var helt okay. Jag skrattade flera gånger, och jag skäms inte för att säga att skådespelet var bra.
10.00 (eller någonstans där): Man blev helt full i skratt när Anita sa att vi skulle gå och lyssna på "Kyrkans Bananer", eller som hon säger på brittisk engelska eftersom vi är språkklass; "Church Bananas" [Säg bananas med riktiga a:n, så får ni höra hur otroligt coolt det låter...]. Hur konstigt det än kan låta var det kul. Jag menar - vem gillar inte att smaka om det är någon skillnad på KRAV-odlade/vanliga chips och maränger? Det handlade om Fairtrade, om bra löner till sådana som odlar bananer och kaffe och kakao bland annat. Man var så gott som mätt när det var dags att gå till gympasalen för att kolla på Let's Dance.
12.00?: Let's Dance då. Jag är så långt ifrån dansare man kan vara. När nån förklarar hur man ska köra chachastegen åt höger går jag automatiskt åt vänter istället. Kinderägg.
12.15: Kön till lunchen var enorm - och den gick inte ens frammåt! Påvelundarna blir som galna när det vankas pizza & Festis. De skulle gå över sin egen mors lik för att få komma före i kön. Efter antal brutna revben (jag skojar!) fick Gunlög greppa en megafon och fixa någon slags ordning.
Det stod en scen mitt på skolgården just dagen till ära och några band slog lite på sina gitarrer och skrek något om "IT'S RAINING BLOOD TONIGHT OOHOH.." i mikrofonen. Värst var ett deathmetalband, inga namn nämnda, som totalt gick in för att höras mest. De lät som förrymda orch-statister från Sagan om Ringen-filmerna. De har spelat på Jamkvällar och julfester förut, och jag vill bara säga: Man tröttnar snabbt. Inget illa ment. Jo förresten, jag pallar inte att vara snäll mot dem som gör mig döv i flera veckor efter deras uppträdande. Det är helt enkelt inte min typ av musik.
En jätteduktig tjej från nian spelade en egen låt på akustisk gitarr och sen var det de små pojkarna i 7Ks tur. Vilket stöd de hade från publiken! Det spelade ingen roll att de körde Lilla snigel, alla älskade dem ändå. Fast jag höll ju på att få kramper i magen av allt skratt.
Jag och Malin rörde oss hemåt till mig och satt på gräsmattan med ett paket Ben&Jerry's och två skedar på lagom avstånd. Egentligen skulle vi plugga, och det gjorde vi också, men det tog tid. 4 sidor biologi på enånhalv timme, liksom Wohoa, akta så att vi inte blir omkullsprungna av sengångarna! Jag blev solbränd. Inte så konstigt när man ligger i bikinitopp och shorts. Men och, man kanske borde variera sig istället för att vara kritvit hela året.
Malin behövde gå hem vid 5 och resten av familjen skulle på Julias klassfest så jag ringde Johanna och kollade om hon hade lust att barnvakta mig en stund. Vi gick ut med hennes hund, och pratade. Sen gick vi hem till henne, och pratade. Sen fikade vi, medan vi pratade. Det fanns liksom inget stopp. Vi pratade oavbrutet i 2 timmar och jag skulle lätt kunna fortsätta.
Sen kom jag hem efter den underbara dagen och mamma förstör allt. Hon gnällde på mig för att jag kom hem en kvart försent och sen fick hon närmast ett uttbrott för att det låg smulor i hennes säng. Varför i hela världen skulle jag käka i hennes säng? Peta inte in en eldgaffel i en sovande drakes ögon. Men hon trodde mig inte när jag sa att jag inte hade gjort något. Jag vill få RÅCAMP men jag vill inte förstöra den här underbara dagen. Sånt får vänta tills imorgon. Sen finns det tid för raseriuttbrott.
tisdag 27 maj 2008
Hur man inte slösar på Potential
Bilar cirkulerar omkring på båtvarvet och utanför mitt fönster andas sommaren. Så underbara sista veckorna på terminen är. Trots att man bara vrider sig av längtar efter att gå ut i solskenet mitt under spanskalektionen finns det ingen bättre tid på året än denhär.
Såklart, det hade varit fett bättre utan ett maffigt biologiprov och ett lagomkul mattetest, men man kan inte få allt. Jag har inte tränat ett skit på biologin. Har inte ens sagt till mina föräldrar att jag har prov - fast det kan ju bero på att jag inte orkar deras hysteriska manande att "man måste plugga till sina prov även om man tycker det är lätt för det får man cred för senare i livet och alla har det inte gratis Felicia, det måste du faktiskt förstå, och sen vill vi se resultatet på ditt prov och om du fick mindre än 95 % rätt så kommer vi fritera dig långsamt i skorstenen och blah blah blah..".
Döda mig. Jag kvävs. Så istället för att bli bättre och "utnyttja min potential" skiter jag i det. Jag har ungefär.. 30? 40? 50? sidor att läsa men jag har inte öppnat boken. (Snälla någon, skäll på mig!)
När vi ändå snackar om att läsa har jag just läst ut Knappt Lovlig av Katarina Von Bredow. Riktigt bra, om någon nu vill ha en proffesionell bokrecensörs uttalan, men hennes andra är bättre. Åh, det finns nog ingen som har läst Syskonkärlek som inte älskat den. (Utom Malin då, men hon gillar inte sånna böcker. Hon tyckte inte ens att Linas Kvällsbok var bra, och en sak vill jag bara säga: Det är den visst!)
Idag är det niornas bal. Florence syster + kompisar höll på att förbereda sig inför den när jag och Malin följde med henne hem efter skolan. Riktigt proffsiga såg de ut, med balklänning & lockat hår & tjockt med smink och hela köret. Malin och Florence gick omkring i extas och önskade sig en tidsmaskin så att de kunde snabbspola sig till nian så de också skulle få gå på bal. Jag brydde mig inte lika mycket. Har gått omkring och knarkat musik hela dagen och kännt mig allmänt låg. Tur då att Mp3:n (nej, jag har ingen iPod) var fulltankad med massa ny musik, bland annat Duffy & Jason Mraz. Men nu ska jag försöka tvinga mig själv att hämta biologiboken - vilket alla som känner mig vet betyder sitta på msn en stund till. Ses!
Såklart, det hade varit fett bättre utan ett maffigt biologiprov och ett lagomkul mattetest, men man kan inte få allt. Jag har inte tränat ett skit på biologin. Har inte ens sagt till mina föräldrar att jag har prov - fast det kan ju bero på att jag inte orkar deras hysteriska manande att "man måste plugga till sina prov även om man tycker det är lätt för det får man cred för senare i livet och alla har det inte gratis Felicia, det måste du faktiskt förstå, och sen vill vi se resultatet på ditt prov och om du fick mindre än 95 % rätt så kommer vi fritera dig långsamt i skorstenen och blah blah blah..".
Döda mig. Jag kvävs. Så istället för att bli bättre och "utnyttja min potential" skiter jag i det. Jag har ungefär.. 30? 40? 50? sidor att läsa men jag har inte öppnat boken. (Snälla någon, skäll på mig!)
När vi ändå snackar om att läsa har jag just läst ut Knappt Lovlig av Katarina Von Bredow. Riktigt bra, om någon nu vill ha en proffesionell bokrecensörs uttalan, men hennes andra är bättre. Åh, det finns nog ingen som har läst Syskonkärlek som inte älskat den. (Utom Malin då, men hon gillar inte sånna böcker. Hon tyckte inte ens att Linas Kvällsbok var bra, och en sak vill jag bara säga: Det är den visst!)
Idag är det niornas bal. Florence syster + kompisar höll på att förbereda sig inför den när jag och Malin följde med henne hem efter skolan. Riktigt proffsiga såg de ut, med balklänning & lockat hår & tjockt med smink och hela köret. Malin och Florence gick omkring i extas och önskade sig en tidsmaskin så att de kunde snabbspola sig till nian så de också skulle få gå på bal. Jag brydde mig inte lika mycket. Har gått omkring och knarkat musik hela dagen och kännt mig allmänt låg. Tur då att Mp3:n (nej, jag har ingen iPod) var fulltankad med massa ny musik, bland annat Duffy & Jason Mraz. Men nu ska jag försöka tvinga mig själv att hämta biologiboken - vilket alla som känner mig vet betyder sitta på msn en stund till. Ses!
måndag 26 maj 2008
Nostalgi en skolfri eftermiddag
Kom nyss hem från skolan. I vanliga fall skulle jag just nu sitta och försöka genomlida veckans tråkigaste lektion; Geografi med Jan (notera försöka. Det är inte många gånger jag lyckats. Ibland hör man bara ett dunk när mitt huvud faller ner & jag börjar snarka), men idag hade han "ryggskott" så vi slapp lektionen. Ja, jag klagar inte.
Just nu sitter jag och dricker saft ur glas med sugrörsfot och tittar på båtarna utanför. Om man ställer sig vid hörnet av fönstret & vrider nacken ur led & skelar lite kan man se älvsborgsbron. Eller, man hade kunnat om det inte hade varit massa trän och berg ivägen.
I brevlådan idag låg ett vykort. Framsidan var inget speciellt, men vad som var skrivet på baksidan var destu viktigare. Längst ner var det undertecknat KRAMAR / JOHANNA med stora bokstäver. Hon är så otroligt gullig att man inte vet vad man ska göra. Jag får stor lust att sätta upp kortet på väggen, inramat i guldram.
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om nu. Eller jo, jag har massa saker att säga men det mesta skulle nog folk tycka var oviktigt. Som att jag var hemma hos Florence på rasten och åt Ben&Jerry -glass, eller att Josefine lyckades slita av huvudet på min kära Lego-Hagrid som jag haft på nykelknippan sen i fyran. Hemskt ögonblick. Jag ville strypa henne. Eller rycka av huvudet på någon av hennes gamla barbies. Så får hon se hur det känns.
På tal om Barbie så var jag en riktig docktjej när jag var liten. Jag hade nog uppåt 20 Barbies som nu ligger instoppade i en låda på vinden. Och Bratz, ska vi inte ens tala om! Alla mina sparpengar gick åt till Bratz när jag var i 9-årsåldern. Jag hade Bratz Twiins, Bratz Sun Kissed Summer, Bratz Boyz, Bratz 70-tal, BratzBratzBratz... Det är konstigt att ingen stoppade mig, jag höll ju på att dränkas i plasthår och minimala kjolar. Tur att man växer ifrån vissa saker..
Nu kom brorsan hem med hela kalabaliken så jag lär inte få någon mer tyst stund på ett tag. Men ni får ha det bra tills jag bloggar nästa gång!
Just nu sitter jag och dricker saft ur glas med sugrörsfot och tittar på båtarna utanför. Om man ställer sig vid hörnet av fönstret & vrider nacken ur led & skelar lite kan man se älvsborgsbron. Eller, man hade kunnat om det inte hade varit massa trän och berg ivägen.
I brevlådan idag låg ett vykort. Framsidan var inget speciellt, men vad som var skrivet på baksidan var destu viktigare. Längst ner var det undertecknat KRAMAR / JOHANNA med stora bokstäver. Hon är så otroligt gullig att man inte vet vad man ska göra. Jag får stor lust att sätta upp kortet på väggen, inramat i guldram.
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om nu. Eller jo, jag har massa saker att säga men det mesta skulle nog folk tycka var oviktigt. Som att jag var hemma hos Florence på rasten och åt Ben&Jerry -glass, eller att Josefine lyckades slita av huvudet på min kära Lego-Hagrid som jag haft på nykelknippan sen i fyran. Hemskt ögonblick. Jag ville strypa henne. Eller rycka av huvudet på någon av hennes gamla barbies. Så får hon se hur det känns.
På tal om Barbie så var jag en riktig docktjej när jag var liten. Jag hade nog uppåt 20 Barbies som nu ligger instoppade i en låda på vinden. Och Bratz, ska vi inte ens tala om! Alla mina sparpengar gick åt till Bratz när jag var i 9-årsåldern. Jag hade Bratz Twiins, Bratz Sun Kissed Summer, Bratz Boyz, Bratz 70-tal, BratzBratzBratz... Det är konstigt att ingen stoppade mig, jag höll ju på att dränkas i plasthår och minimala kjolar. Tur att man växer ifrån vissa saker..
Nu kom brorsan hem med hela kalabaliken så jag lär inte få någon mer tyst stund på ett tag. Men ni får ha det bra tills jag bloggar nästa gång!
söndag 25 maj 2008
Bus i benen
Sååh.
Ryggen värker. Om det är för att jag klantade mig för mycket när jag skulle köra "handvolt" borta vid Sannaskolan eller om det är för att jag har suttit för mycket vid datorn är omöjligt att säga. I alla fall så var jag & Ada fulla av glass och bus i benen när vi fick den otroligt smarta ideén att göra lite gymnastik. I nerförsbacke. Lååång nerförsbacke. Vi fick med oss alla skellettdelar hem i sitt ursprungliga format, tack och lov.
Jag blev lite förvånad när hon ringde i morse. Vi har inte varit med varandra på ett tag, och jag tänkte att vi kanske hade tappat kontakten. Men, vem vet, kanske kan man laga vilken trasig relation som helst bara genom att skicka 80 tomma SMS till den personen. ;)
Vi ska till akvarellen till sommarn, tillsammans med Lisa & Sandra förhoppningsvis. Det är tradition. Förra året gick följde vi med dem och badade och där träffade vi Sixten & Maurits (fast vi trodde han hette Anton då, det passade bättre). Sen gick vi hem och var i deras überlyxiga hus och hoppade studsmatta.
Sommarminnen hey hey, sommarminnen. Snart dags att skapa nya.
I år blir det väl farmor. Fast jag inte vill. Jomen när jag tänker efter är det ju faktiskt jättekul att tillbringa en vecka i en totalt öde by, så liten så att den (seriöst) inte finns på kartan & där den enda affären är ett snabbköp. Jihoo, som jag längtar!
Som tur är ska jag till sportscamp också en vecka, tillsammans med Linnea & Mathilda. Om det blir hälften så skoj som förra året är det ändå tillräckligt perfect. Jag och Mathilda hade en killpoängstävling. Jag vann såklart STOORT.
Sen drar jag och Nea iväg till Niiiice med hela familjen Axelsson. How Wonderful. Vi ska allt undersöka om franska killar är så snygga som alla säger. Det kommer bli kul i alla fall.
Förlåt för all onödig information. Vem bryr sig om vad en liten nästan 14-årig tjej gör på sommarlovet?
Ah, hon tydligen.. Ha det gôtt!
Ryggen värker. Om det är för att jag klantade mig för mycket när jag skulle köra "handvolt" borta vid Sannaskolan eller om det är för att jag har suttit för mycket vid datorn är omöjligt att säga. I alla fall så var jag & Ada fulla av glass och bus i benen när vi fick den otroligt smarta ideén att göra lite gymnastik. I nerförsbacke. Lååång nerförsbacke. Vi fick med oss alla skellettdelar hem i sitt ursprungliga format, tack och lov.
Jag blev lite förvånad när hon ringde i morse. Vi har inte varit med varandra på ett tag, och jag tänkte att vi kanske hade tappat kontakten. Men, vem vet, kanske kan man laga vilken trasig relation som helst bara genom att skicka 80 tomma SMS till den personen. ;)
Vi ska till akvarellen till sommarn, tillsammans med Lisa & Sandra förhoppningsvis. Det är tradition. Förra året gick följde vi med dem och badade och där träffade vi Sixten & Maurits (fast vi trodde han hette Anton då, det passade bättre). Sen gick vi hem och var i deras überlyxiga hus och hoppade studsmatta.
Sommarminnen hey hey, sommarminnen. Snart dags att skapa nya.
I år blir det väl farmor. Fast jag inte vill. Jomen när jag tänker efter är det ju faktiskt jättekul att tillbringa en vecka i en totalt öde by, så liten så att den (seriöst) inte finns på kartan & där den enda affären är ett snabbköp. Jihoo, som jag längtar!
Som tur är ska jag till sportscamp också en vecka, tillsammans med Linnea & Mathilda. Om det blir hälften så skoj som förra året är det ändå tillräckligt perfect. Jag och Mathilda hade en killpoängstävling. Jag vann såklart STOORT.
Sen drar jag och Nea iväg till Niiiice med hela familjen Axelsson. How Wonderful. Vi ska allt undersöka om franska killar är så snygga som alla säger. Det kommer bli kul i alla fall.
Förlåt för all onödig information. Vem bryr sig om vad en liten nästan 14-årig tjej gör på sommarlovet?
Ah, hon tydligen.. Ha det gôtt!
lördag 24 maj 2008
Resultaten..
...
Puuh. Europa räddade mig just från ett nervöst sammanbrott. Hade fröken "Hej.min.röst.sträcker.sig.inte.längre.än.en.okav" Kalomira från Grekland vunnit hade jag tagit livet av mig. Eller henne. Det hade faktiskt varit bättre. Som det blev nu så är det i alla fall inte Secret Combination vi måste stå ut med i månader, utan Ryska Dima Bilan's Belive. Fast jag kommer antagligen vara spytrött på den i slutet av sommaren också, så det är väl same shit. Norge kom som 5:a eller 6:a med en hyfsad låt. Jag är glad för deras skull. Typ. Jag orkar inte med mer Melodifestival nu.
Ge mig sommar med äkta glass och härligt väder istället!
Puuh. Europa räddade mig just från ett nervöst sammanbrott. Hade fröken "Hej.min.röst.sträcker.sig.inte.längre.än.en.okav" Kalomira från Grekland vunnit hade jag tagit livet av mig. Eller henne. Det hade faktiskt varit bättre. Som det blev nu så är det i alla fall inte Secret Combination vi måste stå ut med i månader, utan Ryska Dima Bilan's Belive. Fast jag kommer antagligen vara spytrött på den i slutet av sommaren också, så det är väl same shit. Norge kom som 5:a eller 6:a med en hyfsad låt. Jag är glad för deras skull. Typ. Jag orkar inte med mer Melodifestival nu.
Ge mig sommar med äkta glass och härligt väder istället!
Eurovision Song Contest
Eurovision Song Contest är deprimerande.
Varenda land ställer upp med liknande objekt; smala, plastikopererade tjejer som skakar på rumpan i blonda Hollywoodlockar och kortkorta klänningar. Och det värsta är ändå att Sverige är likadana. Charlotte Perrelli, visst visst, stor sångröst och allt det där men det är inte mycket som är äkta på den tjejen. Hon är så smal så att händerna ser groteskt stora ut mot de tunna handlederna, för att citera pappa.
Just nu sitter jag i pausen och väntar på resultaten till andra halvan av Europas röster. Och jag har inte direkt höga förväntningar. Pipiga brunetten från Greece har redan fått för många 12- poängare för att jag ska tycka att den här festivalen är kul någonstans. Nu sitter jag mest vid TV:n för att.. Nä, jag har ingen anledning alls att sitta bänkad framför dumburken längre. Jag borde sitta här och skriva på min blogg istället.
Men..
Jag går ändå ner nu. Ses när resultaten kommer. =)
Varenda land ställer upp med liknande objekt; smala, plastikopererade tjejer som skakar på rumpan i blonda Hollywoodlockar och kortkorta klänningar. Och det värsta är ändå att Sverige är likadana. Charlotte Perrelli, visst visst, stor sångröst och allt det där men det är inte mycket som är äkta på den tjejen. Hon är så smal så att händerna ser groteskt stora ut mot de tunna handlederna, för att citera pappa.
Just nu sitter jag i pausen och väntar på resultaten till andra halvan av Europas röster. Och jag har inte direkt höga förväntningar. Pipiga brunetten från Greece har redan fått för många 12- poängare för att jag ska tycka att den här festivalen är kul någonstans. Nu sitter jag mest vid TV:n för att.. Nä, jag har ingen anledning alls att sitta bänkad framför dumburken längre. Jag borde sitta här och skriva på min blogg istället.
Men..
Jag går ändå ner nu. Ses när resultaten kommer. =)
fredag 23 maj 2008
Snake 2.0 tar över världen
Jag blev nästan avslängd från bussen i morse. När jag gick på sänktes hela fordonet så att det var i jämnhöjd med trottoarkanten och alla passagerade tittade surt på mig och muttrade "Dagens ungdommar".
Och allt pågrund av den tjocka tegelsten som låg i min jackficka och tyngde ner min ena axel så den blev alldeles sned. Men på vägen till skolan upptäckte jag det första, och antagligen enda, bra med den; den hade det otroligt fascinerade spelet Snake. Snake II till & med. Jag blev oerhört populär i skolan när jag kom med min 10 år gamla mobil. Alla ville ju spela Snake.
Okay, att hålla på och styra en orm att ta små svarta pluppar kanske inte låter så himla jätte fantastiskt, men när man väl spelat det blir man helt fast. Det är totalt stört!
Men nu har jag pratat klart om Ormspelet. Man kan inte slösa hur många bokstäver som helst på det, hur kul det än är.
Idag hade vi spanskaprov. Min mamma skulle få rascha på mig om hon visste det, eftersom hon i så fall skulle tro att jag inte har övat. Vilket jag har. Hela Onsdagen och Torsdagskvällen. Jag & Malin kom på diverse smarta plugg metoder som alla innebar hoppa studsmatta. ;D
Jag börjar bli riktigt bra på volter nu. För två veckor sedan kunde jag inte ens göra volt på studsmatta, men det gällde bara att våga och sedan dess har jag inte kunnat sluta. Det är lite som en drog, man får någon sorts kick av att göra volt. En oövervinnerlig känsla av att klara något.
På kvällen, nr jag kommit hem från min Låtsasmoster/Gudmor/Ex-granne/Någonting hade jag en Garnier kväll - Ni vet, "Ta hand om dig". Så hela kroppen är grundligt rengjord & naglarna är filade & tänderna nogrant bortsade & allt sånt där. Hade tänkt att måla varje tånagel i olika färger, men hittade inte burken med allt nagellacket.
Nu är jag bara trött och klockan är långt efter läggdags så jag antar att jag borde sluta skriva ur min själviska synvinkel min uppfattning om världen. Önska mig söta drömmar =)
Och allt pågrund av den tjocka tegelsten som låg i min jackficka och tyngde ner min ena axel så den blev alldeles sned. Men på vägen till skolan upptäckte jag det första, och antagligen enda, bra med den; den hade det otroligt fascinerade spelet Snake. Snake II till & med. Jag blev oerhört populär i skolan när jag kom med min 10 år gamla mobil. Alla ville ju spela Snake.
Okay, att hålla på och styra en orm att ta små svarta pluppar kanske inte låter så himla jätte fantastiskt, men när man väl spelat det blir man helt fast. Det är totalt stört!
Men nu har jag pratat klart om Ormspelet. Man kan inte slösa hur många bokstäver som helst på det, hur kul det än är.
Idag hade vi spanskaprov. Min mamma skulle få rascha på mig om hon visste det, eftersom hon i så fall skulle tro att jag inte har övat. Vilket jag har. Hela Onsdagen och Torsdagskvällen. Jag & Malin kom på diverse smarta plugg metoder som alla innebar hoppa studsmatta. ;D
Jag börjar bli riktigt bra på volter nu. För två veckor sedan kunde jag inte ens göra volt på studsmatta, men det gällde bara att våga och sedan dess har jag inte kunnat sluta. Det är lite som en drog, man får någon sorts kick av att göra volt. En oövervinnerlig känsla av att klara något.
På kvällen, nr jag kommit hem från min Låtsasmoster/Gudmor/Ex-granne/Någonting hade jag en Garnier kväll - Ni vet, "Ta hand om dig". Så hela kroppen är grundligt rengjord & naglarna är filade & tänderna nogrant bortsade & allt sånt där. Hade tänkt att måla varje tånagel i olika färger, men hittade inte burken med allt nagellacket.
Nu är jag bara trött och klockan är långt efter läggdags så jag antar att jag borde sluta skriva ur min själviska synvinkel min uppfattning om världen. Önska mig söta drömmar =)
torsdag 22 maj 2008
Första inlägget & dessutom har mobilen pajat
Vet ni vad svenska språket saknar? Ett enda ord som uttrycker de fulaste svärord och frustrerade läten samtidigt. Det är precis vad jag behöver ju nu. Jag är så arg så att ilskan bubblar upp och fyller munnen, brusar i öronen & täcker för ögonen.
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!!
Jvla *cencur* *cencur* piss bajs mobil!! Det räckte visst inte att skicka 80 tomma meddelanden till den första på min kontaktlista, dessutom ville den nödvändigtvis åka i marken och gömma sig så att jag inte hittar den på en kvart och därmed missar bussen. Så nu tror farsan att jag har fått virus på mobilen (Erh..?) så jag får ta hans gamla mobil istället. Hans gamla. En stor klump från mitten av 1990-talet utan några som helst funktioner, tjock som en tegelsten och färgskärm ska vi inte ens tala om. Det är pinsamt. Aldrig att jag går med den till skolan.
Hej förressten! Så trevlig jag är som startar bloggen med ett illvrål. Uppfostrad, jajamen - fast tvärtom. Jag har inte ens talat om vem jag är ju.
Okay, here it goes;
Tjej, (nästan) 14 år, Brunhårig med grönbruna ögon,
Flaggstångslång med annorlunda sinne för humor & Mun som går nonstop.
Tycker om att spendera rasterna hemma hos en kompis, Äta upp hela den kompisens skafferi och Titta på alla hennes DVD-boxar. Är beroende av långa örhängen och brukar dessutom fastna i dem hela tiden.
Har inte mycket liv så fritiden lägger hon på att låtsas vara social inne på msn och scrapa ihop en vackrare verklighet med kollage och annat kreativt.
Och blogga då, tydligen. Har länge tänkt starta en blogg men har varit fundersam på grund av det...öh...
Jag vet inte varför jag inte börjat blogga faktiskt. Har alltid tyckt om att skriva mycket och göra egna tolkningar av allting.
Så bered er på en skruvad blog fylld med ironi & massa tittar på kontoret bakom min panna.
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!!
Jvla *cencur* *cencur* piss bajs mobil!! Det räckte visst inte att skicka 80 tomma meddelanden till den första på min kontaktlista, dessutom ville den nödvändigtvis åka i marken och gömma sig så att jag inte hittar den på en kvart och därmed missar bussen. Så nu tror farsan att jag har fått virus på mobilen (Erh..?) så jag får ta hans gamla mobil istället. Hans gamla. En stor klump från mitten av 1990-talet utan några som helst funktioner, tjock som en tegelsten och färgskärm ska vi inte ens tala om. Det är pinsamt. Aldrig att jag går med den till skolan.
Hej förressten! Så trevlig jag är som startar bloggen med ett illvrål. Uppfostrad, jajamen - fast tvärtom. Jag har inte ens talat om vem jag är ju.
Okay, here it goes;
Tjej, (nästan) 14 år, Brunhårig med grönbruna ögon,
Flaggstångslång med annorlunda sinne för humor & Mun som går nonstop.
Tycker om att spendera rasterna hemma hos en kompis, Äta upp hela den kompisens skafferi och Titta på alla hennes DVD-boxar. Är beroende av långa örhängen och brukar dessutom fastna i dem hela tiden.
Har inte mycket liv så fritiden lägger hon på att låtsas vara social inne på msn och scrapa ihop en vackrare verklighet med kollage och annat kreativt.
Och blogga då, tydligen. Har länge tänkt starta en blogg men har varit fundersam på grund av det...öh...
Jag vet inte varför jag inte börjat blogga faktiskt. Har alltid tyckt om att skriva mycket och göra egna tolkningar av allting.
Så bered er på en skruvad blog fylld med ironi & massa tittar på kontoret bakom min panna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
