Saltade volter

The SHIT is FINALLY OVER! Åh vad jag är stolt över mig själv. Med risk att låta jätteskrytig nu men; Ja, jag är stolt över mig.
Jag är stolt för att jag stod ut fast det kändes som om jag sjönk mot botten, jag är stolt för att jag lyckades vända bort det dumma från mig och bli positiv sista dagen, vilket gjorde så att jag presterade bättre idag än på de andra dagarna tillsammans. Jag gjorde mitt livs första salto idag! Stoltheten tränger sig igenom som stora strömmar vid munpartiet och jag går omkring med ett superfånigt leende. Den 19 Juni 2008, Felicias dagbok: Jag har gjort min första bakåtvolt! Helt otroligt vilken känsla man får när man klarar något nytt. Jag har aldrig provat knark och jag tänker inte göra det någonsin heller, men när de snackar om den där "kicken" så tror jag att jag förstår. Gud vad skönt, slipper man fundera mer på det. Bara ut och göra en bakåtvolt.
Jag är så trött så att jag kan dö. Imorgon vid midsommardansen i spöregnet kommer jag falla ihop och så får man tillkalla ambulans och föra en medvetslös flicka till sjukhuset och allt detdär. Snacka om spännande midsommarafton. Kan bli kul som omväxling till de vanliga sitta-vid-filten-äta-bulle-och-vägra-göra-bort-sig-vid-midsommarstången-dansen. Dessutom sa mamma att vi inte haft mer än en enda oregnig midsommar sedan 2000-talets början. Sorgligt, någon borde skicka upp en spark till den där vädergubben som sitter bland molnen och bestämmer väder. Kan han inte låta det vara uppehåll en ynka dag, så kan det spöregna resten av sommaren? (OBS! Det där menade jag inte!)
Imöra kommer Soffan. Jag ska tvinga henne att spela TP-Disneyverison med mig. Så blir alla glada. :D