Jag har så lite tid kvar att vara 7:a

Såå.
Inte ens en hel dag kvar. Några få timmar i skolan i morgon och sen börjar det. SOMMARLOVET ÄR HÄR! Jag kan knappt fata att det har gått så snabbt. Nyss var det ju jullov. Nyligen slutade jag sexan. Det känns faktiskt inte som att det var lång tid sen alls som jag var på besök i förskoleklassen, nervös och skräckslagen över att få börja skolan. Det är nästan som om det var bara något ögonblick sedan, ett väldigt långt ögonblick, världen hann snurra några varv extra medan man blundade. Man hinner inte riktigt med. Finns det ingen nödbroms?
Nu lät jag som en tant, eller värre; en gammal gubbe. Gamla gubbar gnäller så mycket hela tiden och ska alltid hålla fast vid att på min tid var minsann allt bättre. (Tro mig, jag vet vad jag pratar om. Min egen farsa är i wannabe gubbåldern och är beroende av 70-talet. Ni ska se det där nostalgiska han får i ögonen när han lyssnar på sina gamla skivor, suck...)
Trots allt är han världens bästa pappa. Ibland har man tur.
Idag var hela lilla 7E, som snart ska bli 8E, på Majvallen av någon underlig anledning som ingen förstår, och spelade brännboll & fotboll (Hm, jo, min sträckning i lårmuskeln var på plats igen, host.). Vi slutade redan 1 så sedan dess har jag varit hemma & lyssnat på musik, sett på Mean Girls & stört folk genom att skriva i min blogg. Egentligen ska jag städa huset eftersom några kompisar kommer över för att fira min födelsedag på onsdag, men seriöst - vem orkar? Det blir ju ändå bara skitigt igen och då får man städa igen tills det blir ett nytt lager damm på alla möbler och man får börja om på nytt. Det är en Ond, Ond cirkel.
Nänuni, nu ska jag greja med min absolut käraste ägodel. Massa nygamla låtar gjorda av Duran Duran ploppade plötsligt upp i mitt musikbibliotek och det vore skam att inte använda dem, eller hur? ;D